Sture&Siv

Jag Sture, Siv & Agaton vill framföra att gemensamt TACK till Eva & Gerd i Skåne Tranås för att de tänker på oss med fyra ben istället för att kasta. Stormatte mumlar nåt om bortskämda, men så är alls icke fallet. Själv äter jag faktiskt ALLT som är mat, Siv tänker ibland på figuren och då äter hon inte alls och kattskrället äter allt som han tror att han själv har fångat, som kassler tillexempel.. Själv ser jag bara ett problem och det är att portionerna liksom är för små och att det tar slut så fort. Jag har hört från säker källa ( annan Västgöte ) att det ska finnas ett land där alla Vättar får äta hur mycket dom vill, när dom vill - dit vill jag resa...

Hänt en del sedan sist. Agaton ( den svart-vita lite överlägsna typen som går ljudlöst ) har fyllt två år. Han fick kattårta med kokt potatis, skinka och kattgodispinnar. Jag tyckte det såg ut som en väldigt liten förrätt som mest liknade en stickkontakt. Stormatte hade kameran i högsta hugg men den var ju så liten att jag undrar om den ens fastnade på bild.

Vi har varit på lång vandring i Blekinge. Det skulle ju plockas svamp. Jag jagade Siv backe upp och backe ner, simmade medströms och simmade motströms. Vi var ute och gick i mer än fem timmar! Jo, jag hade faktiskt träningsvärk dagen efter men tala inte om det för någon. Det bästa med såna utflykter är leverpastejmackorna. De är ett måste! Jag bär dem gärna själv, men leverpastejmackor ska det vara!

Vad mera, tja Siv skulle bara "titta" i en matavfallspåse som luktade gott. Den klantiga tjejen "råkade" bara sprida ut allt innehåll på mattes nytvättade trasmatta. Det var kaffesump, mumsiga kladdiga svålbitar, potatisskal, ett ruttet äpple och en massa annat som inte gick att identifiera. Jag sprang omedelbart och sade till husse. Han morrade på Siv. Hon gömde sig under vitrinskåpet och mumlade nåt om att det skulle varit JAG som övertalat henne att tömma påsen. Skulle JAG...?   aaaldrig.